Idag var det sista, förutom mina helger jag kommer behålla, på min avdelning som brödansvarig på jobbet.
Bilden tog jag tidigt igår morse strax efter kl 05.00 när det var dags för årets första inventering.
Jag skall ett tag framöver försöka lyssna på kroppen och se om det hjälper med arbetsuppgifter som innebär mindre spring och tunga lyft för att få ordning på rygg och fötter. Kändes inte alls roligt att gå hem idag med den vetskapen även om det är nödvändigt. Jag älskar mitt jobb! Hade hellre bytt ut de onda kroppsdelarna om det vore möjligt. Jag har bestämt mig för att få ordning på kroppen så gott det går under detta år. En 20 årig service så att säga! ;)
Det är mycket som är slitet efter 20 år i yrket. 20 år!! Det är faktiskt så länge jag arbetat i denna fina butik. Räknade ihop till fyra andra som varit där länge.
Och nu på vägen hem idag surnade jag till ordentligt.
Jag är inte speciellt gammal, är inte höggravid och klarar mig tack o lov utan kryckor. Men ont så in i h....te hade jag på vägen hem och kraschlandade på första bästa lediga plats på t-banan.
Ajabajja mig tydligen som med blickar och kommentarer förväntades lämna plats åt en fullt frisk ca 70 årig kvinna med gåstavar.
Bara för att det inte syns hur ont jag har.
Men jag haltade minsann iväg och stod upp resten av resan!
Hon var ju säkert jätte trött efter sin långa och härliga promenad!
Usch för vissa människor!
Så! Nu har jag klagat färdigt! ;)
Önskar er alla en jätte fin kväll!
kram
Susanne
Och nu på vägen hem idag surnade jag till ordentligt.
Jag är inte speciellt gammal, är inte höggravid och klarar mig tack o lov utan kryckor. Men ont så in i h....te hade jag på vägen hem och kraschlandade på första bästa lediga plats på t-banan.
Ajabajja mig tydligen som med blickar och kommentarer förväntades lämna plats åt en fullt frisk ca 70 årig kvinna med gåstavar.
Bara för att det inte syns hur ont jag har.
Men jag haltade minsann iväg och stod upp resten av resan!
Hon var ju säkert jätte trött efter sin långa och härliga promenad!
Usch för vissa människor!
Så! Nu har jag klagat färdigt! ;)
Önskar er alla en jätte fin kväll!
kram
Susanne
Visst är det jobbigt när det inte syns att man har ont, så man får "onda ögat" av andra medpassagerare.
SvaraRaderaEn gång när jag var ung och hoppade på kryckor så studsade alla upp ur sätena fastän jag mycket väl hade kunnat stå upp. Sen fick jag ont i ryggen och då reagerade ingen (såklart)... Fast då ville jag å andra sidan inte sitta heller :-)
God fortsättning!
Det är just det, man ser för frisk ut (haha)...ingen kan ju veta hur ont man har !!...bara för att man är "ung", hihi...så kan man väl ha ont/värk och dyl. !!
SvaraRaderaSjälv har jag ont i mina fötter ibland, helst när jag gått i högklackat...varje steg jag tar så smärtar det i stortån, båda fötter. Antar att det är artrosen som spökar eftersom jag har det i ryggslutet också ;((
Du skulle sett så tjusigt fyrverkeriet var !!!!
Önskar dej en god fortsättning vännen<3
Kram
Stackare, allt syns ju inte utanpå.
SvaraRaderaDu köp lite nya dahliaknölar till våren. Kram
Det där med att skavankerna inte alltid syns på utsidan kan medföra
SvaraRaderamånga märkliga krockar.
Att lyssna på kroppen är alltid bra. Extra bra om man gör det i god tid innan den säger ifrån.
Det måste vara en bra arbetsplats/butik om ni är en handfull som jobbat där i 20 år. God fortsättning!
Du verkar trivas bra på jobbet iallafall :)
SvaraRaderaGod fortsättning på 2017!
SvaraRaderaÖnskar dig ett bra år och att du inte ska behöva ha så ont. kLokt att du lyssnar på kropppen och kan få andra arbetsuppgifter.
Och jag tycker absolut att du skulle suttit kvar. En prioriterad sittplats har ju inget med ålder att göra och du behövde den ju så väl. Grrrr.....
Kram och natti.
Det är bra Susanne att du lyssnar på kroppen och tar hand om den. Man har bara en hälsa. När den säger up sig är det kört! Inga reservdelar då inte. Tyvärr. Än.
SvaraRaderaHoppas att du kommer att trivas med dina nya uppgifter hos ICA, för du är väl kvar hos Esplanaden eller...
Jag brukar ALTID sätta mig på dessa prioriterade sittplatser som nästan ALLTID är tomma. Går dock alltid därifrån om jag ser en funktionshindrad som behöver den - ja alltså en person med kryckor eller ett brutet ben. Det är liksom inte så lätt att se om någon är funktionshindrad när personen inte har några "synliga" skavanker. Tyvärr. Men gåstavar - aldrig hade jag flyttat mig för henne. Kram Susanne och hoppas verkligen att dina fötter kommer att svara på rätt sätt när du nu tar dig an nya arbetsuppgifter!
Spännande. Och så hoppas jag det kommer att funka bättre för din kropp. Den ska ju hänga med ett tag till så det vill till att man lyssnar på den ;)
SvaraRaderaHa en fin onsdag.
Kram Petra
Ja usch för vissa människor, och inte syns det utanpå hur vi känner oss inuti inte. Bra du tänker lite mer på dig själv efter 20 år. Hur sliten vi är, beror ju på hur mycket vi fått slita. Förstår du har tunga lyft och det är en anledning som jag åxo har haft då jag bytt jobb. Man måste tänka på kroppen så den håller länge.
SvaraRaderaKram till fina dig. Sköt om dig detta år nu.
<3 <3 < 3
SvaraRadera